stoltsorselebo.blogg.se

Det blir långt mellan gångerna jag skriver här, men livet springer på.

Veckan som gått har ägnats åt massor av saker. Måndag- och tisdagkväll till mina avkopplande hantverk, vävning och stickning. 

Mitt låååånga stickprojekt (koftan i fair Islands-mönster) har startat och jag inser att det verkligen blir ett långprojekt.

Onsdagkväll gick åt till att fixa ihop årsmöteshandlingarna och kopiera upp dem. Såklart på torsdag när årsmötet gick av stapeln hade jag beställt och hämtat smörgåstårta, handlade och ställde i ordning för mötet. 

Eftersom ingen av ordförande eller vice ordförande kunde vara med fick jag agera ordförande i det inledande skedet och hälsa Carin Malmfjord, distriktstyrelseledamot välkommen och sedan överlämna ordförandeskapet till henne. Formalian flöt på och sedan hade vi bra samtal om medlemsrekryteringen, pensioner och avfallshantering. När mötet var slut städade jag undan, låste och åkte sedan hemåt.

I dag åkte jag till Lycksele för träff med  ordförande i de andra Arbetarekommunerna, jag är inte ordförande men vår ordförande kunde inte åka så jag valde att vara med. Vi diskuterade självklart Coronläget och hur vi ska agera i vårt arbete med att mötas. 

Jag tycker om att vara politiskt engagerad. Det är faktiskt så vi kan påverka saker som vi tycker är mindre bra. Jag tycker väldigt mycket om det mesta, och anser att enda chansen att kunna göra något åt de jag tycker är fel, det är att engagera mig. Att sitta hemma och spy galla vid köksbordet eller sociala medier leder i regel ingen vart. 

Det som dock är tråkigt och som kan göra mig ledsen är när jag ibland säger att det varit mycket jobb med det politiska och mitt ordinarie arbete och blir bemött med "du har ju själv valt det". Joo jag vet att jag själv valt det. Bara för att jag själv har valt det blir det inte lättare att förena ett heltids-arbete och att vara fritidspolitiker. Min motfråga blir då: vilka ska vara politiker då????  Vi skulle snarare behöva bli fler politiker för att hjälpas åt på alla plan, sprida uppdragen på fler huvuden.

Jaja jag kommer iallafall att fortsätta, det ger ändå så mycket tillbaka.

Var så skönt att komma hem och Raimo fixade middag medans jag fick ett glas vin att njuta av. Han är ju mina pärla.

Avslutar då dagens inlägg med ett citat av 

Richard M DeVos:

Det enda som står mellan en människa och vad hon vill ha ut av livet är oftast bara viljan att pröva och modet att våga tro att det är möjligt.

Ha en fortsatt trevlig helg

Pia